Flaggseder

utformades i Sverige tämligen sent. Ännu under 1800-talet användes flaggor huvudsakligen som nationalitetssymboler inom sjöfarten. Därutöver förekom undantagsvis flaggning vid t.ex. regementen och en del offentliga byggnader. När Oscar II 1873 införde seden att hissa flaggan på Stockholms slott för att annonsera kungens närvaro väckte det uppmärksamhet och kritiserades som missprydande och löjeväckande. Med den nationalistiska väckelsen vid slutet av 1800-talet spreds dock seden att flagga, först till bl.a. herrgårdar och prästgårdar, skolor och restauranger. Unionsupplösningen 1905 medförde nationell samling och en stimulans till att skaffa och hissa flaggor (den "rena" svenska flaggan utan unionsmärket). Dock framstod nationsflaggan för den radikala opinionen länge som en överklassymbol.

Sammanslutningen Svenska flaggans dag har sedan 1919 lett utdelningen av svenska flaggor i samband med firandet av svenska flaggans dag, 6 juni. Genom dess rekommendationer har särskilda allmänna flaggdagar utsetts och särskilda flaggregler utformats efter sedvaneregler från krigsmakten. Betydelsefullare för den stora allmänheten har dock varit flaggans användning för att högtidlighålla privata bemärkelsedagar, som t.ex. födelsedagar och bröllop. Vid begravning utvecklades seden att flagga på halv stång. Blågula vimplar, som kan sitta uppe även nattetid, har från flottan fått stor spridning bland allmänheten under 1900-talet. Vid kusten har bruket av flagga och vimpel utvecklats snabbare, inte minst genom behovet av att konstatera vindens riktning.

Flaggningstider

1 mars - 31 oktober hissas flaggan klockan kl. 8. Under övrig del av året kl. 9.
Flaggan halas vid solnedgången, se almanackan, dock senast kl 21.
Detta är regler som rekommenderas. Ingen lag förbjuder dig att ha flaggan hissad dygnet runt.

Flaggdagar

årligen återkommande högtidsdag som uppmärksammas med allmän flaggning. Flaggdagarna i Sverige är officiellt fastställda (SFS 1982:270) och är f.n. (1991) följande 17 dagar: nyårsdagen, påskdagen, pingstdagen, midsommardagen och juldagen samt 28 januari, 12 mars, 30 april, 14 juli, 8 augusti, 23 december (födelse- och namnsdagar inom kungafamiljen), 1 maj, 6 juni, 24 oktober (FN-dagen), 6 november, 10 december (Nobeldagen) och dagen för riksdagsval (vart fjärde år).

Flaggning vid dödsfall.

Flaggan hissas på halv stång på döds- och begravningsdagen, då den först hissas i topp och omedelbart därefter halas till 1/3 av stångens längd.
När jordfästningen ägt rum, hissas flaggan i topp, varefter den halas antingen omedelbart eller på ovan angiven tid.

Förvaring

Vik inte ihop en våt eller fuktig flagga utan låt den först få torka. Vik flaggan så att den blå duken kommer utåt. Detta för att den gula färgen lättare fläckas och smutsas ner.

Utländska flaggor

Den svenska flaggan bör hissas samtidigt som de utländska och placeras på hedersplats. Vid flaggplaceringen används begreppen "heraldiskt höger" och "heraldiskt vänster". Detta innebär, att man ställer sig med ryggen mot den plats eller byggnad som skall flaggsmyckas. Då har man "heraldiskt höger" på sin högra hand och följdaktligen "heraldiskt vänster" på sin vänstra hand.

Regler vid utländsk flaggning

Följande regler är allmänt vedertagna för korrekt flaggning med utländska flaggor.

* Vid flaggning med en svensk och en utländsk flagga placeras den svenska flaggan "heraldiskt höger".

* Vid flaggning från flera stänger i rad med endast svenska och och en utländsk nations flaggor, placeras i allmänhet de svenska flaggorna på varannan stång, varvid raden vid udda stångantal börjar och slutar med en svensk flagga.

* Vid flaggning från flera stänger i rad med enbart nordiska flaggor, placeras flaggorna i svensk alfabetisk ordning från "heraldiskt vänster" till "heraldiskt höger". Vid sådan flaggning placeras ofta en svensk flagga mellan var och en av de övriga nordiska flaggorna.

* Vid internationell flaggning från flera stänger i rad, placeras flaggorna i fransk alfabetisk ordning dvs nationens namn enligt fransk stavning. Den svenska flaggan ingår på sin plats i bokstavsföljden. Vanligtvis placeras en svensk flagga också i början och slutet av flaggraden.

* Vid flaggning på stänger av olika längd, placeras de svenska flaggorna på de högre stängerna. Vid flaggning med svenska och endast en utländsk nations flaggor, hissas på de högre stängerna svensk flagga "heraldiskt höger".

Olika andra lösningar kan förekomma. Detta kan man läsa om i boken "Flaggan och Fanan", som är utgiven av Liber 1986. Allmänna förlaget, ISBN 91-38809272-7.